Molekylen

I Kolmården finns ett av Sveriges största tropicarium med över xxx arter. Vi på Molekylen har åkt iväg på ett studiebesök för att ta reda på mer om djuren som lever där.

Det är en kall och regning dag i början av april. Jag parkerar vår bil på den stora parkering som är ödslig med endast ett fåtal bilar. Djurparken har inte öppnat än men tropicariet däremot har öppet året runt - förutom på julafton. Jag stiger in genom dörren där Maja Kaspersson möter oss. Maja jobbar på tropicariet och ska vara vår guide under vårt besök. Vi går in igenom en dörr som leder oss till den första delen av det 2000m² stora tropikhuset och emot oss slår en otrolig värme och ett ivrigt tjatter från de små aporna. Jag ber Maja berätta lite mer om sitt jobb och vad hon gillar med det.

?-         Jag gillar ju djur och har alltid velat arbeta med något som gör att jag får sköta om djur, säger Maja och ler stort innan hon fortsätter, och här får jag mata och ta hand om dem. Det är ju lite svårt att kela och så med de här djuren eftersom många är farliga men de flesta är otroligt intressanta.

Vi går vidare och kommer snart till den del de kallar "Alligatorträsket". Här har de bland annat sju jättestora mississippialligatorer som lever i en miljö där de försökt efterlikna ett träsk i Mississippi så mycket som möjligt. Plötsligt när vi står där och betraktar de väldiga djuren blir ljuset svagare och en dimma drar in över vattnet. Plötsligt mullrar det till och sedan faller ett regn ner från ingenstans över dammen. Jag uttrycker ett förvånat "wow" och Maja förklarar:

?-         Vi vill att våra djur ska få leva i en sådan verklighetstrolig miljö som möjligt så vi har verkligen försökt att härma hur de har det ute i det verkliga livet.

Vi fortsätter genom tropicariet och är nu framme vid biotopterrarier där ormarna håller till. Jag stelnar till lite innan jag tar det sista steget genom dörren. Maja märker det och frågar om jag är rädd för ormar? Jag svarar att ja, det är jag. Det ska vi i så fall råda bot på säger Maja och går fram till en monter som hon öppnar och plockar ut en av de största ormar jag någonsin sett.

?-         Det här är Lizzlie, säger Maja glatt, hon är en anakonda som tillhör släktet boaormar. Hon är inte giftig utan hon kramar istället ihjäl sina byten. Men det behöver du inte oroa dig för hon fick nämligen mat igår. Vill du klappa henne? frågar Maja

Jag blir lite osäker, och känner hur mitt hjärta börjar slå snabbare. Jag tänker till ett slag innan jag säger:

?-         Okej! Men lovar du att hon inte är giftig och att jag kommer dö nu?

?-         Ja, jag lovar - Lizzlie är jätte snäll! svarar Maja och räcker fram ormen så jag kan stryka den över ryggen.

?-         Oj, vad konstigt det känns. Nästan som ____ men ändå inte! säger jag glad över att vågat klappa en orm.

?-         Ja visst är det en otrolig känsla, säger Maja som lägger tillbaka ormen Lizzlie in i montern igen.

Vi fortsätter vår tur genom tropicariet och passerar förbi fiskar, spindlar och korallrev innan vi tillslut kommer fram till en av huvudattraktionerna: De stora sandtigerhajar och andra småhajar i ett otroligt jättestort akvarium som innehåller en miljon liter vatten (tänk vad många badkar det är!). Jag frågar Maja hur hajarna i den där egentligen ganska lilla akvariet, borde inte de vilja ha ett helt hav att simma i? Maja svarar:

?-         bsajdcbdshfhfgdhsgvfh

Jag tänker att det ändå är lite synd om dem och vänder mig om och får syn på en bassäng där det runt kanterna trängs ett tiotal barn med händerna nere i vattnet. Jag undrar vad det är i bassängen och går fram för att kolla efter. I bassängen finns det rockor, leopardhajar och andra småfiskar. Barnen runt omkring tjoar och tjuter till av förtjusning när de lyckas nudda något av djuren. Maja ställer sig bredvid mig och säger:

?-         Det här är vår så kallade "touchtank" där man kan få klappa, och ibland även hjälpa till att mata, våra rockor och några av våra småhajar. De är otroligt nyfikna av sig och kommer ofta upp till ytan för att kolla efter vad som är på gång.

Jag säger adjö till Maja och nu är mitt besök på Tropicariumet slut för den här gången men jag lämnar det med ett leende på läpparna och med en hel hög av ny kunskap om massor av spännande och ovanliga djur.


_____________________
Skulle uppskatta om ni kunde komma med tips på vad man ska skirva där det står: "   bsajdcbdshfhfgdhsgvfh " Helst något löjligt försök till att försvara hajarna i deras minimala akvarium. Min fantasi tog slut där och jag vill vara kritisik mot djur i bur.